Jämna plågor.

Jag har stoppat i mig otaligt med värktabletter, värmt vetekudden gång på gång och duschat varmt, varmt, varmt. Alltsammans helt utan resultat. Nu sitter jag här, jämförbar med ett stopplyse, fortfarande med en outhärdlig värk. Snart går jag på limtuben.

Det finns dock en liten grej som jag, mitt i allt elände, faktiskt glatt mig åt denna dag.
När jag loggar in på facebook så har jag nämnligen (hör och häpna!) ett nytt mail i inkorgen.
Avsändaren är David Morales och i brevet står att läsa, jag citerar:

"men shit vilken skön blogg! garvar fortfarande efter make-up-sex-inlägget...

du får nu äran att bli den andra bloggen som jag lägger till som bokmärke!

det är lite analys a la seinfeld o nära/icke-pretto a la Shulman.

Gillar dig!"

Tack som satan, för detta fina omdömme! Jag har verkligen ingenting emot att bli jämförd med Schulman, som jag faktiskt anser vara ett litterärt geni. Sedan att David själv inte kan stava till just Schulman och inte heller lägger speciellt stor vikt vid att sätta stor bokstav i ny mening etc, ignorerar jag totalt i detta sammanhang! Detta är ju faktiskt en rätt så skön blogg och radbrytningar är ju Morales en riktig fena på. Det är tanken som räknas, som jag lite fyndigt brukar säga. Tack, tack, tack! Jag gillar dig också, David. Gillar, med stort G.

David kommer härmed att favoriseras!

Förlåt, David, men jag kunde inte låta bli. Det är svårt att behålla ödmjukheten efter ett så fint omdömme! Och jag vet att du kan stava till Schulman.